Examensarbetet Àr en studie i felsökning och optimering av IP-telefonisystem i ett befintligt nÀt. HÀr beskrivs hur ett IP-telefoninÀt bör byggas och konfigureras för optimal prestanda utifrÄn Ciscos rekommendationer. Det aktuella nÀtet Àr IT-Partners nÀt som drivs av Nortel nÀr det gÀller IP-telefonidelen. I dagslÀget har de vissa Äterkommande problem nÀr det gÀller IP-telefonin t.ex. att samtalet bryts dÄ och dÄ.

Ip-telefoni.

Utvecklingen och utbredningen av datanÀt blir allt större, och företag lÀgger mycket pengar pÄ att hÄlla sig vÀl framme i utvecklingen. Samtidigt Àr dagens telerÀkningar av en sÄdan dignitet att mycket pengar lÀggs ned pÄ detta omrÄde ocksÄ. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka om IP-telefoni, dÀr datanÀt baserade pÄ IP (Internet Protocol), Àven kan förmedla samtal pÄ ett för företagen tillfredsstÀllande sÀtt. PÄ detta sÀtt kan stora pengar sparas, dÄ det traditionella telenÀtet kan rationaliseras bort. Vi begrÀnsade oss till att undersöka tre företag som idag anvÀnder IP- telefoni.

IP-telefoni etablerar sig alltmer i takt med teknologins framsteg men tekniken har och har haft svÄrigheter att etablera sig pÄ marknaden dÄ mÀnniskor av olika anledningar inte vÀljer att anvÀnda sig av IP-telefoni. Detta examensarbete försöker reda ut de faktorer som pÄverkar kundernas beslut att vÀlja byta eller att inte byta till IP-telefoni. HÀr diskuteras den teoretiska bakgrunden till acceptansen av ny teknik, i det hÀr fallet IP-telefoni. Studien bygger pÄ en kvantitativ metodansats dÀr ett urval av boende i Stockholmsregionen har besvarat ett frÄgeformulÀr. Resultat av denna studie visar pÄ nÄgra faktorer som pÄverkar kundernas beslut nÀr det kommer till valet av telefoni.

Projektet har till syfte att undersöka den revolutionerande tekniken bakom IP-telefoni. Eftersom tekniken Àr relativt ung sÄ finns det fortfarande mycket att lÀra om hur det fungerar och hur den anvÀnds. Projektet behandlar fördelar och nackdelar samt vilka hot som finns och hur man kan kÀnna sig sÀker nÀr man anvÀnder IP-telefoni till vardags. Det primÀra objektivet med projektet Àr att fÄ en helhetsbild och förstÄ hur tekniken verkligen fungerar.Vidare behandlas telefonens historia dÄ det Àr viktigt att se var tekniken har sina rötter och hur den utvecklats sedan dess. Som en röd trÄd frÄn telefonens teknologi och det publika telefonnÀtets rötter görs en jÀmförelse mellan de tvÄ teknologierna för att se skillanderna och förmodade fördelar och nackdelar med de bÄda systemen.

Syfte: Att beskriva den svenska operatörsmarknaden för IP-telefoni och att diskutera branschens framtida utveckling samt dess eventuella inverkan pÄ traditionella telefonoperatörer.Metod: Det empiriska underlaget har baserats pÄ personliga intervjuer och telefonintervjuer med dels operatörer verksamma pÄ den svenska marknaden, dels ett flertal experter. Information har Àven insamlats via Internet. Teori om affÀrsmodeller, vÀrdekedjor och disruptiva teknologier har anvÀnts för att analysera materialet.Slutsatser: Skillnaden nÀr det gÀller affÀrsmodeller och vÀrdekedjor Àr störst mellan Internetaktörer och de bÄda andra typerna av aktörer. För att förbÀttra affÀrsmodellerna bör nÀtoperatörerna försöka identifiera olika kundsegment och koncentrera sig pÄ ett eller nÄgra specifika, och inte samma som konkurrenterna. Vidare bör de intensifiera marknadsföringen av IP-telefoni som ny och revolutionerande.

IP-telefoni introducerades 1995 och har sedan dess vÀxt sig starkare och starkare men det Àr först nu i samband med att fler och fler fÄr tillgÄng till bredband som lanseringen av tjÀnsten tagit fart pÄ allvar. Vid lanseringen av nya produkter framkommer det alltid vissa problem, sÄ Àr Àven fallet med IP-telefoni. FOI (2004) beskriver tvÄ av de största vilka Àr beroendet av konstant strömförsörjning och sÀkerhet mot intrÄng och attacker, och Gulliksson och Lindström (2000) tar upp det som kan klassas som det tredje vilket Àr samtalskvaliteten. Dessa problem kan ses ha en gemensam lösning nÀmligen olika hÄrdvara. För att ta reda pÄ vilken hÄrdvarufunktionalitet som anvÀnds för att lösa problemen har det gjorts intervjuer med företag inom branschen.

PÄ nÄgra Är har anvÀndningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som lÀnge dragits med dÄligt rykte pÄ grund av kvalitetsbrister.IP-telefoni Àr ett resultat av att data- och telefonikommunikation vÀvs samman och att kapaciteten i nÀtverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder Àven ökad funktionalitet och dÀrmed Àven mervÀrde för organisationer som anvÀnder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen?Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergÄng frÄn kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken.Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt pÄ semi-standardiserade intervjuer.

Med IP-telefoni innebÀr det att samtalet delas upp och transporteras till största del med hjÀlp av smÄ IP-paket via Internet istÀllet för via det fasta telefonnÀtet och tekniken har vÀxt sig större och större bara under de senaste Ären. MÄnga företag och privatpersoner har redan valt att gÄ över frÄn den fasta telefonin till IP-telefoni och i slutet av 2005 fanns det 210 000 stycken abonnemang för IP-baserad telefoni i Sverige, vilket motsvarar en ökning med 159 % jÀmfört mot 2004.Syftet med ett byte till en ny teknik handlar oftast om att det aktuella alternativet för med sig flera fördelar jÀmfört med det gamla, men för det mesta uppstÄr det Àven nackdelar som mÄste beaktas och sÄ Àven för IP-telefoni. En stor fördel med IP-telefoni Àr att det kan bli billigare för privatpersoner att ringa med IP-telefoni Àn med det fasta telefonnÀtet medan en av de stora nackdelarna Àr att det inte gÄr att ringa med IP-telefoni vid strömavbrott. PÄ lÄng sikt kan detta innebÀra ett nÀtsÀkerhetsproblem eftersom IP-telefoni troligtvis kommer att utgöra en större del av marknaden i framtiden.Trots en stor marknadsföring av IP-telefoni sÄ har jag en hypotes som lyder att privatpersoner har hört talas om IP-telefoni men Àr inte medvetna om de fördelar respektive nackdelar som finns vid ett byte till IP-telefoni. Dessutom tror jag att IP-telefoni Àr mer ett alternativ för yngre privata telefonianvÀndare Àn Àldre.Den nyaste formen av IP-telefoni fungerar som sÄ att det analoga talet kodas om till digitalt format med hjÀlp av en Analog Telefon Adapter (ATA) som Àr kopplad till bredbandsanslutningen.

Uppsatsen pekar pÄ att mÄnga operatörer pÄ den svenska marknaden inte har lyckats helt med sina strategier. Orsakerna till detta kan vara brister i sÄvÀl marknadsföring som förstÄelse för konsumenternas behov. LÄgprisstrategier mÄste för att lyckas kombineras med aggressiv marknadsföring och..

Denna studie tacklar ett av de problem som modern IP-telefoni brottas med, som gör att det Àr svÄrare att konkurrera med traditionell telefoni: fördröjningar pÄ grund av otillrÀckliga Session Initiation Protocol-servrar (SIP). Genom tester av de viktigaste faktorerna jÀmförs fyra högaktuella Open Source SIP-servrar: OpenSIPS, Kamailio, FreeSWITCH och Yate. Avsikten Àr att underlÀtta valet av SIP-server för nya applikationer inom IP-telefoni, öka prestandan samt snabba pÄ utvecklingen. Studien behandlar de intressantaste faktorerna vid val SIP, sÄsom anvÀndarvÀnlighet, hastighet, lagring av anvÀndardata samt ljudkvalité. Slutsatsen blev att Kamailio stod som klar segrare, med överlÀgsna resultat i jÀmförelse med övriga servrar, pÄ de parametrar som valts ut.

Syfte: Vi avser att diskutera varför inte fler svenska företag idag anvÀnder IP-telefoni, och vi tÀnker föreslÄ ett antal framgÄngsfaktorer för tjÀnsteleverantörer pÄ företagsmarknaden för IP-telefoni? Metod: Vi har genomfört nio stycken kvalitativa intervjuer med olika aktörer och kunder i branschen och vi tycker oss med hjÀlp av dessa ha tillrÀckligt med material för att besvara vÄrt syfte. Teoretiska perspektiv: För att förklara och tolka vÄr empiri har vi anvÀnt oss av tre olika slag av teori inom omrÄdena teknologi /standard, produkterbjudande/affÀrsmodeller och tjÀnster/relationer. Empiri: Empirin Àr uppdelad i tvÄ avsnitt. Det första för att förklara teknologin bakom IP-telefonin och det andra för att studera marknaden med hjÀlp av vÄra intervjuobjekt.

Den hÀr rapporten Àr ett resultat av ett kandidatarbete pÄ 20-poÀng. Projektet som rapporten handlar om, beskriver hur utvecklingen av ett webbutikssystem Ät ett flertal företag gÄtt till. De har i sin tur köpt webbsystemet frÄn företaget Opti Use som givit oss uppgiften. I rapporten diskuteras hur utvecklingsprocessen gÄtt till och hur ett arbete med ett befintligt system upplevts. Rapporten beskriver Àven hur lösningen pÄ uppgiften har tagit form och hur utvecklingsprocessen pÄverkat den.

Detta examensarbete utfördes hos företaget Syntronic i mjÀrdevi. Uppgiften de ville ha utförd var en undersökning och implementation av ny funktionalitet i en redan existerande android applikation som de har utvecklat. Uppgiften i denna applikation var att undersöka möjligheterna till IP-telefoni, eller VOIP som det kallas, sÄ att de kunde ringa varandra via applikationen genom datanÀtet istÀllet för det ordinÀra nÀtet, samt att implementera detta.Detta examensarbete utfördes hos företaget Syntronic i mjÀrdevi. Uppgiften de ville ha utförd var en undersökning och implementation av ny funktionalitet i en redan existerande android applikation som de har utvecklat. Uppgiften i denna applikation var att undersöka möjligheterna till IP-telefoni, eller VOIP som det kallas, sÄ att de kunde ringa varandra via applikationen genom datanÀtet istÀllet för det ordinÀra nÀtet, samt att implementera detta.För att möjliggöra detta har dels android API för SIP, samt en Asterisk server som tar hand om SIP samtalen och SIP-adresserna anvÀnds.

Den hÀr rapporten Àr ett resultat av ett kandidatarbete pÄ 20-poÀng. Projektet som rapporten handlar om, beskriver hur utvecklingen av ett webbutikssystem Ät ett flertal företag gÄtt till. De har i sin tur köpt webbsystemet frÄn företaget Opti Use som givit oss uppgiften. I rapporten diskuteras hur utvecklingsprocessen gÄtt till och hur ett arbete med ett befintligt system upplevts. Rapporten beskriver Àven hur lösningen pÄ uppgiften har tagit form och hur utvecklingsprocessen pÄverkat den.